söndag 2 januari 2011

Hrrrmm! Ett litet tillrättaläggande!

Äsch, jag känner att det behövs en liten förklaring på förrförra inlägget!
Jag skrev om kommentarer jag fått tidigare, på mitt pyssel.
Det har ALDRIG, vill jag poängtera, förekommit på bloggen, någon endaste negativ!
Det var nog det jag ville framhålla; Jag är så glad för alla dessa positiva underbara ord.
Jag är ju född på 50-talet och alltså skolbarn under 60-talet. Då myntades ju uttrycket slit-och-släng! Köpes var fint och hemgjort var nog lite sett över axeln. Det är ju raka motsatsen mot dagens motto, som snarare är att det man inte behöver själv låter man gå vidare till någon som behöver! Mycket bättre vill jag understryka.
Jag var alltid jätteintresserad av allt hantverk speciellt på den textila sidan. Det var inte så vanligt, tyvärr, och ingen av mina kompisar var någonsin intresserad av detta.
Eftersom jag ständigt höll på med något pyssel företrädesvis, stickning, virkning eller sömnad, så fick jag göra detta ensam, eller ibland med mamma.
Det var nog mest under mina tonår och tiden fram till 30-årsåldern som dåvarande bekanta och vänner beskärmade sig över mitt intresse.
Jag blev förståss sårad. Jag höll det mest för mig själv.
Idag skulle jag inte bry mig och säkert svara upp, om någon sade något sådant.
Numera möter man positiva kommentarer som uppmuntrar och ibland beundran!!!
Jag håller helt och fullt med er som kommenterade mitt inlägg, det är nog de som gav kommentarerna som är avundsjuka för att de inte kan, eller kunde. Och i vissa fall VET jag att de inte kunde!
Intresset för skapande och textilt hantverk tror jag kommer från min mormor. Och kanske farmor också.
Mormor Maria och hennes systrar var fenomenala på att sy, sticka och virka, väva m.m.
Min mormor vävde, och lärde mig. Jag älskar att väva, men nu är det bra längesedan jag satte upp en väv. På 70-talet gick jag vävkurser på Vuxenskolan, och jag var den enda yngre där, alla var äldre (som jag är nu) tanter (fniss). Men roligt var det, och jag fick prova många tekniker.
Jag sydde jättemycket kläder förut, men intresset för lappteknik fick jag också tidigt. Jag var inte mer än 18 när jag gjorde mina första alster. Bl.a. 2 docktäcken av hexagoner. Jag sydde 2 mockajackor av spillbitar, som ett lapptäcke ungefär, med mörka, mellan, och ljusa bitar.
Och hela tiden har jag lärt mig nya saker.
Bland det roligaste jag gjort var att gå "Hantverk och Design-kursen" på Kalix Folkhögskola för några år sedan. Utvecklande!
Nog om detta, annars blir det långrandigt.
Åter till fåtöljen, jag ska handkvilta den lilla bonaden. Jag hade lite vadd hemma!!

1 kommentar:

  1. Behöver allt stöd ja kan få.....:) har ju stickat massor av norska tröjor genom åren o detta skiljer sig inte sååå mycket... tror säkert du skulle greja det..... har satt ett klardatum..... vi får se hur det går.... Kram Annika

    SvaraRadera